Det här är en film som jag ska ta och kolla på.  När jag kollar på trialern känner jag igen mej jättemycket

Martin Sheen har huvudrollen, som pappa, till sin son, som dör under hans vandring på Camino de Santiago. Och detta leder till att även pappan, bestämmer sig för att göra vandring i sökandet efter svar. Han ger sig av till Norra Spanien tillsammans med askan av sin son, som han bestämmer sig för att sprida längs med vandringen.

 Han blir testad, som ALLA blir på denna vandringen, han öppnar sitt hjärta, och hela hans liv förändras…

Man säger att alla vägar bär till Rom. Hmmmm…  jag undrar just om alla vägar bär till Santiago de Compostella oxå? Nu har jag vandrat på 3 olika vägar dit, fortfarande inte kommit fram, men nästan gjort all de 80 -85 milen som den fransk leden har ;) Men enligt kartan har jag typ 30 mil kvar att gå!!

Min plan var faktiskt att gå de sista milen nu i höst, i september/oktober är perfekt. Men efter oktober blir det kallt, regningt och inget vidare väder. Den sista sträckan går ju över bergstopparna… Men min tid räckte tyvärr inte till…

Så, planen är att genomföra det nu  till våren eller nästa höst. Sommaren är för mycket folk, deltagar antalet här ökat gigantiskt efter bla Paulo Coehlos bok, Angneta Sjödins bokustsäpp, och även en känd bok som kom ut i Tyskland (alltså massa Tyskar, även på caminon) Så, jag välger lågsässong för min vandring.

Vi får se vilken väg det blir då… Men som vanligt, går jag min ”egen väg” även i detta fallet. Och tänk vad mycket annat jag har sett under dessa vandringarna! Helt ljuvligt!!!

Och man kan göra precis som man vill!!!! För man ska ju göra det för sin egen skull, eller hur

Så förhoppningsvis kommer det mer under denna kategorin… Som helt enkelt får bli öppen, tills vidare… Och sanningen att säga känns det grymt bra, för att vandra på ”Caminon” är ett avde underbaraste jag gjort!!!

På måndag morgon var det bara att packa ihop sig och gå mot slutmålet för att senare ta bussen i 20 mil till Bilbao, för att ta planet hem till Barcelona.

Energierna var det inget fel på, trots 10 mil i benen på 3 dagars vandring i värmen.

En sista kaffe på terassen innan vi vandrade i väg…..Terrassen hade utsikt över havet, helt underbart!!! Här tog vi ”springnota” från kaffet hehehehe….. Men å andra sidan så tror jag nog att vi blev bjudna på kaffet, för det var gubben på hotellet som proppsade på att vi skulle ta en kaffe till innan vi gick…hmmmm…..eller hur?!!!

Vyerna här var helt underbara!!! Rekommenderar verkligen att ni reser hit!!!!

Varför ta den lätta vägen, när man kan välja den svåra hehehehe……

Det växer Eucalyptusträd överallt i dessa trakterna, dofterna är rent ljuvliga!!!! Så vi bestämde oss för att ta med oss några kvistar hem. Här är Merete på klättring efter eucalyptus. det slutade med att Merete hade blödande händer, och jag sträkte mig i ljumsken när jag skulle försöka butta upp henne för slänten hahaha……

Framme på slutstationen för denna etappen av ”Camino Alternativo” i Unquera. Lycklig Mete med eucalyptus kvistar, grejen är att efter 20 mil i buss, några timmar i Santanderoch stekhet värme, så väl framme på flyglatsen i Bilbao så var det inte mycket med dessa kvistar, så vi fick helt enkelt kasta dem.

I Santander finns det en otroligt vacker park, med gigantiska Magnoila träd som fortfarande blommade!!! Detta är en av mina faviritblommor!!!

Parken har hela havet på ena sidan, massa träd och utsmyckningar, har köpte vi glass, la oss raklånga på gräset och väntade på bussen som skulle ta oss vidare mot Bilbao.

I parken finns oxå en ”gammaldax” Karusell, men underbara utsmyckningar. Jag tog massa bilder av alla vackra små keruber.

Sen var det bara att ta bussen till Bilbao, och kasta oss på flybussen till flygplatsen, vi var försenade så det var på håret alltså. Vi han bara köpa med oss en macka som vi fick kasta i oss på bussen.

När vi kom fram till Barcelona vid 11 tiden på kvällen så var det årets störrta fiesta här, San Juan! Man firar midsommarsolståndet, precis som i sverige men på ett annat sätt. Denna är alltid den 24 juni som är en ledig dag här så kvällen innan är det stor fest. Man tänder eldar, bränner allt gammalt, man kan även skriva ner sina bekymmer på en lapp och bränna upp dem som en symbolisk handling. Sen skjuter man raketer i flera dagar… Redan när vi kom ut från på flygplatesen i BCN låg krutröken tät!

Vi gjorde två ritualer på vår terass när vi kom hem hehehehe…. en med eld! Så det var bara att plocka fram kol o tändvästa och skapa en egen liten eld. Samt att man ska plantera en lök/pengar/salt i en kruka för att få god ekonomi, så blomjord odyl åkte fram oxå.

Så dessa dagar har gett oss en alternativ vandring, en alternativ svensk midsommarafton och ett alternativt spansk midsommarfirande! Tänk vad mycket man kan vara med om på 5 dagar!!!!!

Vi startade väldigt sent på söndag morgonen, började med frukost, sen åkte glosorna fram, vi gick och tragglade Spanska verb….

Vi passerade fantastiska landskap…. det ändrar sig väldigt snabbt…

Vattenpaus, och av med strumpor & skor en stund….

Vi åt lunch på en terass med underbar utsikt över bergen.

Efter ytterliggare vandring nådde vi fram till San Vicente de la Barquera.

Snacka om att man har ebb och flod här! Båtarna låg på torra land. Här gjorde vi misstaget att följa pilarna för Caminon.

Och snart vek caminon av från Havet, höjderna och det underbara landskapet, in mot landet, tråkiga byggnader/byar, koskit och gödslade fält!!!! Fy vad jag blev kinkig!!!!!

Stackars Mete hahahahaha…. hela min kropp protesterade när jag var tvungen att lämna den underbara känslan vid havet och gå in mot stinkate träckhögar.

Jag sa til Mete :-Jag dör om om jag måste gå här!!! varför måste vi följa Caminon!!! Vi e ju vuxna människor och kan välja själva!!!!! Vi har ju alternativ!!!! Vi kan välja att gå vid havet, eller att gå in i buschen och må fysiskt dåligt, vi kan lyssna på var kroppen vill gå, och mår bäst osv osv… ni hör ju….. hahahah….. till slut gav hon upp!!!!

Och vi vände om mot havet igen! Så uppkom Camino Alternativo!!! Vår alldeles egna Camino, som är vacker njutningsfull och underbar!!!!Och defenetivt inte kortare än den andra!

Vi kollade kartan och bestämde oss för att övernatta i en liten by högt upp på en klippa vid havet som heter Pechon.

De tre sista kilometrarna var rätt upp på berget. Då kom dimman, och regnet,men det var det enda regnet vi fickpå denna promenaden, så det var okey. det varsynd bara att utsikten försvann till och från. Men ni ser ju på bilden trots dimman,vad vackert det var. Denna by kan ni oxå rita in på kartan.

Vackra gigantiska träd hade dessa ”flask liljor” i trädgårdarna här.PÅ kvällen käkade vi middag,med massa drinkar och kollade in fotbollen på byns bar, Spanien tog Italien på straffar, så vi var alla nöjda på den baren i alla fall!!!! (sorry A-G, det var nära)

Sen sov vi mycket nöjda den natten oxå!

PÅ midsommardagens morgon vaknade vi upp i Santilla del Mar.

Här är vyn från vårt fönster. Vi kastade på oss kläderna & våra ryggor och stack iväg till ett cafe, tog en kaffe och bocadillo för att sedan vandra ur den otroligt mysiga byn, som nu var reda att ha sin medeltids fiesta.

Senare skulle här finnas riddare, hästar, besökare i mängder.

Vi började vandra efter bilvägen, men då kom en bil med en gammal man och stannade och sa; -Här är inget bra för er att gå, det finns en bättre väg över kullarna som är mycket vackrare att vandra, hoppa in i bilen så kör jag er till den stigen. Och det gjorde vi! (Sorry Marlene, vet att du inte tycker sånt e okey hihi)

Han pekade ut stigen för oss, och vi började gå, kulle upp och kulle ner,inga pilar, i krokar hit och dit! De få människorna vi mötte hade ingen aning om vart Camino leden var! Så vi gick på känn, och naturen varverkligen underbar här, hästar, kor och vackra ängar, högt upp med en hög himmel, även om dimman drev in så var det så vackert. Här fanns väldigt mycket storkar! Denna står helt kolugn alldeles intill oss på ett fält.

Här vandrar Mete in i dimman.

Vatten & kex paus.

Kyrkor är det ju så klart efter hela Caminon,det är ju det som är grejen,vi går väl inte in i dem längre, om det inte är något extra ordinart med dem, denna tycker jag dock ser ut som Törnrosas slott i Disneys värd , har de fått sin inspiration härifrån kanske?

Äntligen har vi kommit ut vid havet igen!!! Här är en port vid Comillas, som var vårt slutmål denna dagen.

Comillas kan ni oxå lägga på minnet! Underbar vacker liten stad, med gigatiska stränder med den finaste sand man kan tänka sig. Samt en liten medeltidsby på en höjd, högt över stränderna. Här käkade vi lunch, letade härbärge, länge, men hittade ett prisvärt alternativ till slut och sen stack vi ner på playan och slappade.

Charmiga delar av Comillas.

Vackra detaljer överallt. Här är en fasad med otroligt kakel.

Här hänger vår kläder på tork, man måste tvätta varje kväll, då man har begräsat med kläder med sig.

Vi somnade väldigt nöjda, även denna kvällen. Ännu ett litet smultronställe att skriva in i favorit listan!

På midsommarafton började vi vandra vid kl 7 från Santander. denna dagen skulle bli lång, mycket lååååång…… Redan vid 7 var det supervarmt.

Och som ett brev på posten så hittade vi Björkar!!!!!! Svenska björkar, fort som fasen rafsade vi åt oss några grenar och knypplade ihop varsin lövad krans!

Alla, och då menar jag verkligen alla, stirrade, tutade, vinkade på oss när vi kom med våra kransar!

Sen hittade vi prästkragar, smörblommor, rödklöver, och massa andra blommor som vi stack i vära kransar, vi hade fantastiksa midsommarkransar till slut.

Vi glömde till och med bort vägen då vi gick med näsorna i dikena och plockade blommor. Vilket oxå betyder att vi tappade bort vägen, vid ett par tillfällen ropade folk på oss:-Hallå där!!! Ska ni gå till Santiago så går ni på fel väg!!!!! hahahaha…. Som jag sa, denna vandringen blev väldigt lång…… Och solen var het!!!!

Efter 4 mil kom vi till nattens härbärge. Mitt ute på vischan! Bland gödslade gärden och koskit!!! Fy faen rent ut sagt!!! Ingenting att göra!!!! Så jag frågade värdinnan i det ensliga lilla huset mitt ute i ingenstans var nästa härberge låg, hon sa att det är 16k m dit, då sa vi:-Okey, då går vi dit! Hahahaha… deras miner var obetalbara!!! – Madre mia, ni har ju redan gått 40 km, ja ja sa vi och kastade på oss ryggorna och drog vidare. Uhhh…..

Men efter ca 3-4 km kom vi till en underbar liten medeltidsby som hette Santillana del Mar. Lägg det namnet på mittet om ni ska upp till norra spanien nån gång!

Vi blev så föräskade i denna platsen. Jag är så glad att jag inte gör som alla andra utan känner av mig själv,Merete är likadan, och tur är väl det!

Nu fick vi en undarbar midsommaraftons kväll på en otroligt vacker plats, istället för på härgerget ”mitt i ingenstans”med 4 deprimerande människor som går och lägger sig typ kl 20.00.

Här har vi precis fått ett supermysigt och billigt rum av en otroligt gullig gammal spansk dam,som pratade på in & utandning.

Vi har varit och handlat lite Cava och choklad som vi ska njuta av medans vi fräschar upp oss för att sen gå ut och käka middag. Jag kan säga att maten vi åt här var nog något av det godaste jag ätit. Kolgrillat kött som bara smalt i munnen!!! MUMS!!!!En perfekt midsommar afton alltså!

Här sitter vi och hänger utanför kyrkan efter att ätit en ljuvlig middag. Nästa dag skulle de ha en Medeltids festival här, så de började att dekorera byn,vilket vär jättekul att sitta och kolla på. Vi var såååå sugna på att stanna en natt till!

Mete på trappen till den gamla kyrkan. Här satt vi tills solen gick ner, innan vi gick till vårt mysiga lilla rum, på det mysiga lilla pensionatet, med den mysiga lilla damen!

Vi var så nöjda med denna dagen, även om den blev väldigt lång, väldigt varm och vi var väldigt trötta!!!! Jag somnade väldigt tacksam!

Ännu en under bar dag att addera till sitt liv!!!!

Tidigt i torsdags morse hoppade vi på planet till Bilbao igen för att fortsätta vår vandring till Santiago de Compostella.

Denna gången började vi på Guggenheim museet, det var ju stängt förra gången vi var här.

Bara byggnaden i sig är fantastisk, en fantastisk kombination av arkitektur & Konst!!!

Nedan står jag och beblandar mig med Jeff Koons´s fantastiska ”Tulips”.

Snacka omatt man lekt med former, vinklar, matreal. Helt underbart att lägga massa tid här! Ovan instalation av Richard Serra / The matter of time!

Juan Muñoz har skapat dessa fantastiska figurer, alla med samma asiatiska ansikte,men i olika positioner,mycket märklig kännsla att vadra runt bland dem.

Bilbao är så otroligt underbar stad med så mycket form i. Bara Metron här är skitsnygg!

Snygga matrealval, färgval, typsnitt m.m. Desigen står Lord Foster för som även skapat ”The Swiss Re tower” i London. Snyggaste metron jag har sett i alla fall.

Efter utesvävningar i Bilbao, hoppade vi på bussen till Santander, där vi slutade vår vandring sist.

När vi kom till pilgrims härberget tittade värdinnan på mig uppifrån och ner och sa, jaså så du går Pilgrimsleden med handväska (make up/jeans/flipp flopp), det har jag aldrig sert förut! hahahah….. Efter att förklarat att vi kommed flyg/buss i dag, och börja gå i morgon bitti, så fattade hon men hon var supergullig och tog väl hand om oss på bästa sätt!

Måndag 26 maj 2008, Güemes / Spain.

Tidigt på morgonen länmade vi Güemes bakom oss för att vandra den sista sträckan till Santander, för att sedan ta bussen tillbaka till Bilbao och sedan flyget tillbaka till Barcelona på kvällen.

Vi vandrade snabbt till Somo, där färdades vi sista sträckan till Santander med båt.

Här närmar vi oss Santender. En stor stad som ligger längst med Altantkusten. Här han vi inte stanna länge eller se speciellt mycket eftersom vi var tvungna att ta oss tillbaka till Bilbao, som jag verkligen ville se mer av.

Här sitter vi och hänger i väntan på bussen till Bilbao.

Guggenheim museet i Bilbao!

Väl framme i Bilbao tog vi oss snabbt till Guggenheim museet, som tyvär var stängt måndagar! Men det finns mycket att se och förundras över genom att bara gå runt och kolla byggnaden. Mete tvingade jag upp bland statyrena runt museet. Denna instalation hette ”de 13 skrattande”, men numera blev ”de 14 skrattande”.

Byggnaden är helt makalös vacker! Otroliga former!

Jag tror jag tog hundra bilder bara på museet!!!! helt fantasktiskt formpråk! Man blir helt lyrisk av att titta på den från olika vinklar.

Gräsmatta i Bilbao, denna såg jag när vi kom till Bilbao i torsdag kväll från bussen, och var så klart tvungen att leta upp den så att jag kunde fota den! Aaahhhh vilken underbar kreativitet det finns i denna staden!!!! Te gusta mucho!!!

Här sitter vi på flygplatsen i Bilbao, trötta, väderbitna av sol, vind & regn. 4 dagar senare och 130 km rikare! Fy vad slitna vi ser ut, hahahaha….. jajaja….

Tänk vad mycket man hinner se, uppleva och göra på 4 dygn! Nu vill vi bara hem till Barcelona, men snart sticker vi igen, troligvis blir det över midsommar vi tar ytterliggare 120-150 km. Vi har nu totalt gått ca hälften av de 800 km som vi tänkt att gå. Den sista sträckar planerar vi att göra i September / oktober, altt beror förståss på hur vi ligger till med jobb. Men det hade varit skönt att klara Camino de Santiago inom loppet av ett år. Så att man kan börja med andra utmaningar efter det!!!!!

Söndag 25 maj 2008, Lardo / Spain.

Den 3;e dagen vaknade vi upp i Laredo till ett strålande väder. Helt ovetande om att denna dagen kommer att bli lång, mycket lång… Vi todde att vi skulle göra en av de kortaste sträckorna denna dagen, men det blir aldrig som man tror…

Vi traskade genom hela Laredo som har hur många och långa stränder som helst, men det kändes som en fd turistort. Vi gick längst ut mot en lång strandremsa för att ta båten till Santoña.

Mete på våg mot båten.

Här kommer båten, direkt in på sandstranden. Det är Santoñaman ser på andra sidan, alltså inte så lång sträcka vattenvägen, men desto längre om man måste gå runt.

Ahhhhh….. Jag föredrar faktiskt denna Caminon som sträcker sig utmed havet!!!!! Här är ljuvligt att vara.

Vackra väggmålningar i Santoña, som är en liten mysig fiskeby.

Från Santoña vandrade vi ut mot Noja, som oxå har långa vackra stränder, men precis innan man kommer fran till Noja måste man upp över ett berg.

Här var så jäkla äckligt!!! det var brant, halt av lera och sand, och snart försvann stigarna så man fick försöka pressa sig fram genom snåren. Inte ett träd så på ena sidan stupade det rätt ner i havet. Jag är höjdrädd men tanken på alla spindlar odyl som fanns i buskaget gjorde mig stel av skräck. Samt alla törnen som rev upp armar och ben. (fick höra på kvällen av en kille att han sett orm här oxå!!!)

Det blev brantare och brantare, och snårigare och snårigare….. Jag började frusta som en rädd häst, Merete höll på att skratta ihjäl sig åt mig,samtidigt som hon tyckte synd om mig. Jag kan säga att här ska jag aldrig mer gå!!!

När jag kom upp på toppen och insåg att det var ännu värre på den sidan vi skulle gå nerför sa jag till henne att; -Jag stannar här!!!!! Jag bygger ett hus, eller oxå får du hämta en helikopter som plockar ner mig, för jag kommar aldrig att gå nedför det där stupet!!!

Aaaahhhhhhhh…… ser ni vad jäkla brant det var ner!!!!!! Fasen vad rädd jag var!!!!! Jag får höjdrädsla bara av att titta på bilderna!!!

Mete på väg ner, man ville helst sätta sig på rumpan och åka kana ner. Det var nära på lodäta vägar bitvis, lerigt och halt och en tung rygga som gjorde att det var svårt att hålla balansen!

Äntligen nere, jag behövde varken bygga mig ett hus eller få helikoptertransport, men jag var grymt knäsvag.

På denna superlånga vackra strand satte vi oss och hämtade andan, med cigg & vin Det gäller att njuta!!!!! Sen gick vi vidare genom landskapet mot Castillo.

I Castillo hittade vi en bar, där vi tog en Clara, pratade och hade supertrevligt.

Graffiti a la Cantabria. det var nog här det började bära av käpprätt åt fel riktning!!! Inte en skylt, eller namn eller något att gå efter, inte en människa på flera timmar!!! Vi gick och gick och och gick….. Klockan blev senare och senare och vi blev tröttare och tröttare….

Här är ag grymt trött, hungrig, inget vatten kvar, ciggen är slut och vi bara la oss rätt ner på vägen, någonstans i ett öde landskap utan en aning om var vi var!!! Men även helt ovetande om att 200 meter längre bort fans en camping med mat, dryck, cigg osv….

Vid halv nio på kvällen kom vi äntligen fram till Abergue de Peligrinos! När vi kom sa de till oss, kasta er i duschen och kom och ät med oss om 30 min. Sagt och gjort, detta härberget var oxå gratis, de bjöd på sovplats, 3 rätters middag med vin och frukost! helt ljuvligt!!!! Vill man ge en donation så gör man det, vilket vi så klart gjorde. Människorna var helt underbara, och bad oss översätta ett tal som värdinnan gjorde. Vi var nämligen de enda som pratade spanska De ni!!!Denna dag var extremt lång!!! Men vi var inte sist in, det kom en Belgare som irrat runt på samma sätt som oss, även de andra hade irrat runt i cirklar innan de hittat härberget. Jag sussade som en prinsessa på natten, för att nästa dag vakna upp till sista etappen.

Lördag 24 maj 2008, Playa de Arena /Spain.

Härberget vi låg på var gratis, man kan ge en donation om man vill, och det är klart att vi gjorde! De bjöd på frukost oxå, underbart att få något i magen innan man drar vidare för man vet aldrig riktigt hur långt det är till nästa ställe där man kan äta.

Tidig morgon och jättetrött!!! Bakom mig har jag Playa de Arena, och framför mig ca 36 km. regnet tilltog och vi fick vandra ur Baskien i ösregn. Nästa område vi kom till heter Cantabria.

Detta är Castro Uridales! En underbar kust stad!!! Perfekt att bila faktiskt efter denna kustremsa, massor av underbara stränder och platser (om man nu inte vill vill säga)

Castro Uridales är helt klart en favorit!

Naturen här är väldigt lik den svenska, det växer midsommarblomster, prästkragar, smörblommor, rögklöver etc överallt. Men vad som oxå växxer här är Kallor! Överallt, i trädgårdar eller vilda! Så vackert!!!

En snygg installation i Castro Uridales. Bronsstatyer i naturlig storlek.

Efeter kust sträckan kom solen tillbaka, och vi gick genom ljuvligt doftande eucalyptus skogar.

Mycket djur är det på vägen, här var det lite nyfinka getter.

Vissa bitar av vägen vär välskyltade, de gula pilarna dök upp lite överallt. Vilket är super när man snirklar in sig i skogar o dyl.

Många sträckor går ju genom hagar odyl, här springer vi rätt in i en skock får. vet inte riktigt vem som var räddast här, jag eller fåren. Men Mete som gick först tvekade inte!

Efter fåren så öppnade landskapet upp igen!!! Här är vi i närheten av Cerdigo.

Nu kanske ni fattar att trots läng, bitvis tung vandring är det värt det!!! Helt underbar natur man hanmar i. Ett fantastiskt sätt att upptäcka Spanien på!

Vi träffade på en spansk gammal farbror som upplyste oss om att på vår slutstation är det omöjligt att få tag på mat, så han tipsade oss om att passa på att äta upp oss på campingen som låg ca 3 -4 km innan Pilgrimshärberget. Här strechar Merete ut innan maten.

När vi kom fram till Härberget i Pontarron, så var Italienaren där, och en fransk kille. De blev så glada att se oss!!! Men fy faen vilket sunkigt härberge!!!! Uhhhh…. Vi gick in packade upp, öppnade en flask vi vi köpt på campingen och bestämde oss för att här kan vi inte stanna! Sagt och gjort eftar att ha gått 36 km packade vi ihop och drog! Killarnas miner är obetalbara när vi sa att vi drar vidare hahahah….

Här står jag och väntar på bussen! det fanns ingen taxi eller någon i denna lilla håla! På Baren bakom tyckde de att vi skulle stanna!!! De sa: -Vi vet att det inte finns något vin på Härberget, men ni kan väl stanna här!!! När det väl kom en buss var det fel, precis när vi skulle hoppa på strek hela bare i högan sky NOOOOOOOO!!!! hahahaha….. Jag kan säga att hela byn var involverad i vår avfärd!

efter fler timmars väntetid på bussen som aldrig kom, och masa vinglas senare dök fransyskan och killen från Sweiz upp, tog ett glas med oss hade trevligt, de var supertrevliga!

Till slut gick vi ut oss satte os på marken dit bussen skulle komma!!!! Men som aldrig kom…. efter mycket om och men, kom det en gammal gubbe som förbarmade sig över oss och helt enkelt….

…körde oss till Laredo!!! Vi fick ett rum kl 21 på kvällen, snacka om lång dag! Precis när vi kom in så bröt det ut ett gigantiskt åskväder, men vi duschade, kröp ner i sängen och kollade på Eurovisionschlager festivalen. det var ju ganska otippat! men jag var så trött så jag knoppade in under röstningen.

Fredag 23 maj 2008. Bilbao / Spain. Här är klocka 7 på morgonen, det har regnat hela natten så gatorna vår regnvåta. Vi har ingen aning om var vi ska, utan drar på vinst och förlust. Och ska jag vara ärlig så undrade jag faktiskt vad i helvete håller jag på med!!!! Vad ska jag här och göra med en rygga som väger aldeles för mycket och tror jag ska vila ut genom att klämma 130 km på 4 dagar!!!! Ahhhhh…. men den attacken gick över bara jag började vandra!

Mete börjar bli varm och plockar av sig kläderna, här är vi fortfarnde kvar i Bilbao. Dåligt skyltat men hjälpsamma människor gjorde det möjligt för oss i alla fall komma ur staden.

Första bron vi passerade hette Puenta del Diablo. Djävulsbron. Denna lilla djävul var med på hela vandringen genom Baskien.

Efter några mil kom vi fram till Portagulete, med denna fina hängbro /korg-annording.

Här fick vi tag på kartor och den information vi behövde.

Alltså vi hade gott sällskap hela tiden, det är åsnor och hästar överallt!!!!!

Om man nu inte hade fattat var man var så var ju graffitin ganska tydlig!!! Baskisk graffiti.

Vår första dagssträcka var på 36 km. Här har vi dock bara 3 km kvar att, jag kan säga att denna skylten var välkommen!!!

Ahhhhhhhh äntligen framme vid playa de Arena på atlantkusten!!!!! Underbart!!!

Gissa om det var skönt att ta av sig skorna och skutta ut i vattnet! Vi låg på playan i minst en timme, innan det var dax att ta en kall Clara och sen gå sista biten till härberget för pilgrimmer.

Härberget var super, här har vi packat upp våra sovsäckar. Det var bara 4 personer till här. En supergo tjej från Madrid, som bröt sin vandring dagen efter, en italienare, en fransyska och en kille från Swiez. Vi käkade middag tillsammans på kvällen allihopa. Sen var det bara att krypa ner i sovsäckarna och vila ut inför nästa dagsetap som skulle bli lika lång.

Torsdag 22 maj 2008.

I torsdags förmiddags bestämde vi oss i alla fall för att dra iväg! Så vi bokade flygbiljetter till Bilbao, packade ryggan och drog iväg!

Vi lämnade Barcelona bakom oss och landade en timma senare i Bilbao, Baskien. Men inte gick det att ta sig till Burgos, där vi sluta sist vi gick utan att förlora en hel dag. Det hade vi inte råd med så då bestämde vi oss för att ta en annan led istället. Vi träffade på ett svensk/dansk par som hade ått en massa olika leder till Santiago, och de sa att den Norra vägen är svår!!!! Inga skyltar, lite härbärgen och svårt att få tag på mat. Så då bestämde vi oss för att den tar vi! Varför göra det lätt när man kan ta den svår vägen

Här sitter Mete och kollar katan över den franska vägen, helt ovetande att i morgon bitti trampar vi vidare på nya vägar, utan karta!!!! Ja jösses!!!

På kvällen köpte vi Cava och grillad kyckling och satte oss i en trapp och insöp Bilbao, innan det var dax att gå till hostlet och vila krafterna för alla oväntade trappatser som väntade oss. Tänk vad mycket man kan uppleva på 4 dagar!

I dag är det vår sista dag. Vi ska vandra 2.4 mil från Santo Domingo till Beldorado, för att sen ta bussen till Burgos, och där hoppas vi få ett tåg till Barcelona på eftermiddagen/kvällen.

Merete var så tröööttt… Hon ville verkligen varken gå upp eller gå! Men med lite (ganska mycket hmm..)övertalningsförmåga så släpade hon sig upp till slut.

Här är vi på väg i alla fall att lämna Santo Domingo bakom oss. Early, to early in the morning.

Efter några timmars vandring kom vi till en liten by i alla fall, frusna, trötta, hungriga. De hade inget kaffe, men vi köpte färska goda bocadillios & coca cola här. Mums! det gjorde susen. I dag är det grått och kallt ute, än så länge, men kl är nog bara 8.30, så det brukar bli varmt framåt dagen. Ni ser ju vad väderbiten man ser ut!!!

Nu har landskapet verkligen ändrats, platt, rakt, månlandskap så långt ögat når. det är bara att vända medvetandet innåt och gå!

Eller oxå gick man vid en tungt trafikerad High way, troligtvis var alla milliarder långtradar chaffisarna lika uttråkade som vi, för de tutade och vinkade i kör! Det var det enda upplyftande på dessa 2,4 milen. ( I gråväder)

Ahhh… Äntligen framme i Beldorado! Straxt efter kl 12.00 var vår vandring över, solen började skina och vi tog oss en välförtjänt Clara i väntan på att ta bussen kl 14.00 till Burgos.

Efter en stund började det droppa in fler Pilgrimmer, Marc från Belgien, Neil från Indiana US, han rekommenderade mej om några vandringskeder i Mexico /US så han kommer maila bilder från. Tjenen i röd tröja är svenska, vi stötte på henne de sista dagarna, supergullig men hon hade det tufft. Hon hade precis sprungit Lidingö loppet var ganska energilös, jag hoppas hon fixar det.

Här står jag & Marc och väntar på bussen till Burgos. Han går i snitt 5 mil om dagen!!! (Jesus) han har precis kommit hem från en långresa i Indien, efter Caminon ska han till Afrika på motorcykel, jobbar som dykintruktör m.m Han tog följe med oss hela dagen i Burgos.

Framme i Burgos, nu ska vi kolla tågtider odyl, sen blir det väl att kolla in staden. Tyvärr så missade vi 3-tåget eftersom bussen var en halvtimme försenad, så vi får ta 24 tåget till Barca i stället. Så det blir många timmar att vandra runt med ryggorna.

Burgos Katedrad är helt fantastisk! Absolut min favorit! Så mycket vackra detaljer! Den måste bara ses! Den känns som en kristyr tårta.

Jag bara älskar de alla olika taken i katedralen, Fantastico!! De har en underbar musik i bakgrunden, lite a´la´el Divo.

Ja, trötta & slitna som vi var så orkade vi inte vara seriösa speciellt länge. Här Döper Merete sig i vigvattnet.

..kanske kan man sova här tills tåget går? Lite hårt men vad då…. pilgrimmer ska ju inte va kinkiga…

… och vad har du i munnen då?…. Nyfikenheten makes the world go around….

Efter en lång lång dag var det äntligen dax att hoppa på natttåget till BCN. Då visade det sig att vi hade de sämsta platserna i hela tåget. Ni kan ju tänka er komma in i vandrarkläder vi satte på oss kl 6.00 i morse, oduschade, gått 2,4 mil, vandrat runt i timmar i Burgos och ska tryck in sig i en mini cupé med 8 andra människor, sitta käpprakt upp hela vägen till kl 9.00 nästa morgon, med våra strappatser i kroppen. Det bara går inte!!! Så vi satte oss i cafe vagnen, jag somnade, Meter var förtvivlad. Då bara bestämde vi oss att vi köper upp våra biljetter till 1:sta klass. Sagt och gjort!

Vi hamnade ihop med en spansk kille, vi var alltså bara 3 personer i en vagn för 6, så drog ihopsättena så vi alla 3 fick varsin bädd, sen sov vi på rad, så sött hela natten. Stackars kille bara när vi drog av oss våra vandrarkängor och resten av oss doftade väl inte bättre är jag rädd. han var nog ganska lättad när han hoppade av i Tarragona.

När gryning kommer hade vi nått Tarragona och körde upp mot Barcelona.Där man möttes av havet!!! Vi vaknade alltså upp till en fantastisk soluppgång!!! Ahhhh…. Härligt att vara hemma. Tänk vad det finns mycket vackert, både där vi var, men oxå där jag bor

Då var vår vandring slut för denna gången. De sista 60 milen klämmer vi till våren 08. Troligtvis slutet av April och början av Maj. det ska bli härligt, men först ska jag njuta av Barcelona.

I Navarrete vaknade vi grymt tidigt, men jag hade ju sovit sedan halv åtta, åtta natten innan oxå, så det var väl inte så konstigt.

I dag ska vi gå närmare 4 mil, så det kan vara skönt att komma iväg i tid. Vi har ju ett väldigt snabbt gå tempo (säger de andra), det är ingen som går med oss, men vi gör mycket stopp under vägen, fikar, fotar, tittar, tar oss tid på det sättet i stället.

Vi var nog de första som drog iväg sånär som på paret från Frankrike, de är från en liten bergsby och menar att de i princip är födda med ryggsäck & Kängor. De stannar ingenstans, bara går från tidig morgon till eftermiddag, men stannar inte nånstans.

Här har jag dagens första break. Här var det väldigt vackert. Den här dagen kände jag ”ett motstånd” i kroppen, inte ont, men ganska seg. Det släppte efter några timmar dock.

Ett snabbt besök i ett kloster fullt av nunnor som fnittrade när Merete fotade dem, men de bilderna blev för mörka tyvärr.

Nu börjar verkligen landskapet plana ut, väldig skillnad mot de första 10 mien. Och det börjar att bli riktigt varmt.

Sol & blå himmel! Fantastikt tur med vädret hade vi hela tiden. Inte en droppe regn på hela tiden. Men kallt på morgon & kväll.

Som sagt det är skördetider i Rioja! Det är knappt man behöver plocka druvorna själv hehehe…..

Merete har verkligen anpassat sig till rollen som en sann Pilgrim! Hmmm….

Paprika grillning! Mums! Detvar även skördetid för paprikan, och detta såg man lite överallt, eller så hände paprikor på tork.

Efter en lång vandring och många timmar, (den längsta sträckan gjorde vi i dag, med den lägsta energien i kroppen) var vi framme i Santo Domingo. Där bestämde vi oss för att strunta i Härberget, (de hade bara salar med 18 pers i varje) så vi tog in på ett Hostel istället. Då kan man duscha hur länge man vill, och inte behöva ta så mycket hänsyn, samt inte höra 18 pers snarkande.

Vi var så kalla när vi kom till vårt Hostel, och där var det skitkallt!!! Kallare än ute!!! Uhhh…. Så efter en låååånnggg, varm dusch hoppade jag ner i sängen med kläderna på, ett täcke, 2 filtar och frös ändå! Men jag tror att det är att man är trött oxå.

När vi gick ut för att käka på kvällen körde vi strumpor i flipp floppen (På en snygg restaurang!) Ja ja, nöden har ingen lag, man kände sig som en stelfrusen pinne.

På kvällen gick vi ut och käkade en stor köttbit, och ett glas rött, sen somnade jag som en Sessa igen, defenetivt före kl 21.00, men det var väl inte konstigt med den stora köttbiten i magen

I dag har vi bestämt att ta oss från Torre del Rio till Navarrete, en sträcka på 3,3 mil. Vi gick upp vid 6 och började gå vid halv 8, då är det kolsvart ute!

Här står en trött Merete och väntar på att komma iväg.

Så här vackert är det i Torre del Rio i gryningen.

Solen på väg upp, och då passar Merete på att leka offerlamm när vi kom till en plats som såg ut som man kan ha utfört både den ena & andra riten på.

Här sitter jag och tar vårt första break. Nu börjar verkligen landskapet att plana ut.

Här är det olivodlingar på vänster sida, och druvstockar på höger sida. Rakt fram så tornar Lorono upp sig. Där kommer även många av de vi delade härbärge med i natt att stanna.

Här kommer jag med den stora spanska tjuren i hasorna, tur jag inte hade min röda tröja här

Här lämnar vi Navarra distriket bakom oss, och går in i Rioja distriktet. Undrar hur druvorna smakar här?? Hmmm… Merete verkar förhoppningsfull i alla fall!

Här går vi genom Lorono, och jag är svintrött efter maten! Tur de har stolpar man kan hänga på.

Det kändes som Lorono aldrig tog slut!!!! Jesus, vilken lång stad! Här är jag fortfarande trött!

Fortfarande har vi inte kommit ur Lorono, här är jag skit trött, men låtsas va full av energi, som sagt mycket är ju mentalt hehehe… detta är alltså en park i staden.

När vi kom fram till Härberget i Navarrete så la vi oss och vilade en stund, det var faktiskt första gången vi har gjort det. Under tiden strömmade det in andra vandrare, så snart var det fullt.

På detta härberget kostade det 3 Euro att sova!!! Helt otroligt billgt! samt att fransmannen som jobbade här nu bjöd på franska hemlagade crepé på eftermiddagen!!! Mums!! Men jag orkade bara äta en, var aldelles för trött för äta.

Vid halv 7 på kvällen var vi så trötta att vi knappt hängde ihop, vi försökte få mat, men det gick inte att förän kl 20.30, så det fick bli Tapas & Clara istället! Inte heller här orkade vi äta speciellt mycket, annars har man ju en grym aptit när man är ute hela dagrna och rör på sig. Klockan 20.00 sov vi som små sessor! Det tror jag aldrig har hänt förut, om man inte är sjuk vill säga. Jag tror dettta är första och enda natten som jag inte har hört de andra snarkningar. Zzzz……

Fredag morgon vaknade vi upp grymt tidigt i Estrella, här kostade det 5,5 euro för en sovplats inkl frukost (kaffe & kex, men ändå!)

Efter frukosten var det dax att börja vandra genom ett öde, mörkt och kallt Estrella.

Här börjar det att ljusna, och man ser vandrare i långa rader.

Ganska tidigt, säkert vid åtta , halv nio tiden så kom en dam framskuttandes mellan buskarna och sa att ni får inte missa Fuente de Vino!

Och det ville vi ju självlart inte

Här förser jag mig med lite Navarra vin, direkt från tappen, skulle man väl kunna säga.

Sen var det så här lätt att vandra alla dagens 3 mil. Tjohhooo….

Vi fick nog med oss en liten flaska med vin oxå hmm…

Efter ett tag kom vi fram till en ny by, Villamayor de Monjardin, här hade vi tänkt oss inta frukost, men i fredags var det spansk helgdag, och allt var stängt.

Men som tur var så var det en kvinna på härberget som bjöd alla Pilgrimmer på kaffe! Ljuvligt! (kan man behöva efter en massa rödvin)

Några av de pilgrimerna som vi delade vandrarhem med i Estella.

När vi kom in till Los Arcos, var det för tidigt för att kunna få lunch, så vi tog en Clara (hälften öl + hälften citron dricka) och lite tapas på torget. Vid den här tiden var det bara pilgrimmer på torget. Här var en distans där många valde att stanna för dagen, men vi valde att gå vidare.

Vyerna under denna dagen har verkligen skiffat karraktär, det är så olika, men slående vackert och dramatiskt.

På eftermiddagen blev det riktigt varm, helt underbart, för mornar & nätter är superkalla.

Här tar vi en kort break, med vatten & nötter, innan vi fortsätter mot Torres del Rio där vi ska stanna i natt.Fantastika olivlundar passerade vi under väggen. Här har Merete klättrat upp på muren och kollar utsikten. Oliverna testade vi dock inte, ehh…

Nu har vi äntligen kommit till Torre del Rio, nu ska vi bara hitta Härberget för natten.

Vi hade tur med härberget, fick ett rum för 4 personener som vi delar med 2 spanska tjejer. Det är rena lyxen kan jag säga! Här är jag nyduschad, och tvättar upp dagens kläder som jag ska ha (helst torra) i i morgonbitti. De som kom in sist fick inga rum, utan fick sova utomhus, på altanen huuu…..

Sitter och njuter i kvällsolen med en Clara. Mannen jag pratar med är tysk, och brukar ibland gå ”faste vandringar” han fastar samtidigt som han går 2 mil om dagen i ca 2 veckor!!!! De ni!!! I morgon går han vidare upp mot Bilbao.

Här sitter Merete och snackar med Gösta över en bit mat & ett glas vin, en riktig profil som vi hade många trevliga diskutioner med. Han bestämde sig för att gå Caminon, och drog iväg själv (han har gått den en gång förut) men nu han hade lite tungt bortemellan, med det löste han genom att ta taxi!

Alla sätt är bra att ta sig fram, härligt att genomföra det istället för att bryta! Så honom träffade vi på 3 gånger under våra 5 dagar. han var förvånad att vi gick så långt som vi gjorde, och vi var förvånad att möta på honom det första vi gjorde när vi kom på plats.

I onsdags förmiddag stack vi fullpackade, förberedda och ”laddade till tänderna” iväg till tågstationen för att där få reda på att alla tåg till Pamplona var fullbokade! Uhhh… faen oxå, det hade vi inte räknat med! Och vänta tills nästa dag går tvärbort! (Tålamod, vad é det?) Så vi stack och kollade bussarna, och visst, ett par timmar senare skulle det gå en buss till Pamplona.

Här står jag och väntar på bussen till Pamplona, som så klart är försenad. Kl. 16.00 kom vi iväg.

Vi hoppade på bussen, ovetande om hur jäkla många timmar det skulle ta, och vad jäkla äckligt de som satt bakom oss luktade uhhh..

Ett ynka litet stopp fick vi på 8 timmars bussresa! Här står Metere och snackar spanska ”in the middle of nowhere”.

När vi nästan vr framme ramlade (de ”stinkandes” passagerarna bakom oss) deras väska ner på Merete som låg och sov, ett tag trodde hon hon att den slog av ett revben, och vi såg hela vandringen gå åt pipan, men hon återhämtade sig snabbt.

Vi kom fram till ett svinkallt, regnigt Pamplona vid 12 tiden på natten, efter mycket om och men lyckades vi fåt tag på ett rum.

Frukost i Pamplona, i väntan på nästa buss som skulle ta oss till Puente de Reina. Vi han fika 3 gånger innan kl 11 hehehe…. (fast inne på ett o samma ställe så klart)

Här står jag och hänger på låset till Pamplona katedral som man tydligen ”bara måste se”, detta är 4:e gången vi är här nu utan att komma in, så nu skiter jag i den! Vi gick in i katedralen ”next doors” i stället som heter Santa Maria, och tände ljus för vår vandring bl.a.

Så, äntligen dags att hoppa på bussen till Puente de Reina så att vi kan börja vandra! (Snacka om att det tar tid att bara komma till plats)

Vi började med att gå över den omtalade bron i Puente de Reina som går över floden Arga. (Men grejen är att det är väldigt mycket broar man passerar)

För första gången i mitt liv så såg vi paprika odlingar! Grymt stor paprikor, men de höll precis på att skörda när vi passerade…… men det hindrade inte dessa ”paprika tjuvarna” precis! Mums!!! Solmogna söta paprikor!

Här är Merete lite fundersam över var hon ska gå, det é ju enkelriktat!!!

När vi kom till den lilla byn Villatuerta, möte vi på en mini mini dam (Metere ser ut som en Amazon kvinna brevid den lilla damen) hon skulle visa oss till ett cafe´.

Efter en stund spände hon de knallgröna ögon i mej och sa lungt, jag är en bruja/häxa! Jaha, sa jag! Då sa hon att hon absolut ville lägga tarot kort för oss, men hur som helst så blev det inte så för vi var tvugna att gå vidare om vi skulle få sängplats i Estella. Så det var nog inte meningen att jag skulle höra vad hon hade att säga maybe next time…

Ja så var det dax igen för lite påfyllning! Vi går just nu i Navarra disktriket, och druvorna är fullmogna! Mums! de här var så underbart ljuvligt goda och söta! jag tror aldrig jag testat så goda druvor förut! Alla vandrarna gick och smaskade i sig för allt vad de orkade (stackars bönder)

Innan vi var framme så kom vi till en kloster ruin, tillägnad Michaell, så för mig betyder det Ärkeängeln Mikael, min skydds ängel. Så vi traskade över fältet och in i kloster ruinen.

Här ligger massor av brev, stenar, foton, saker som pilgrimmer lämnat . Här sitter jag sitter och skriver mitt brev.

Mitt brev stoppade jag in i skreva i väggen med en liten olivkvist.

Här är Meret på vägg ut ruinen.

Nu är det inte långt kvar till Härberget i Estella. Här har de oxå en fin Katedral, men jag kan inte plåga er med alla katedralbilder på en o samma gång

Bäddning på gång. Efter kl 21.30 ska det var tyst & släckt! (känns som när man typ var 10 år och var på kollo)

Så på drygt ett dygn har vi rest i totalt 10 timmar, utforskat Pamplona, vandrat 2,3 mil, träffat häxor och annat otyg, pallat grönsaker & frukter, kollat kyrkor & katedraler, käkat middag i goda vänners lag och ligger i säng innan kl 21.30!

Det kallar jag bra jobbat!

Ja, då var det dax att packa ihop sej igen och förbereda sig för nästa strappats i Pyreneérna.

Vid 12.30 tiden i dag tar jag tåget till Pamplona, sen blir det buss till Puenta de Reina, för att i morgon bitti fortsätta vandingen där jag slutade i lördags.

Vi får se hur långt jag kommer denna gång, men målet är 10 -15 mil. Det beror ju helt på väder och vind, och om man inte får problem alltså. Tanken är att vandra till och med på tisdag, för att åka tillbaka till BCN tisdag kväll/natt.

Det ska bli riktigt härligt och roligt att se nya platser och träffa nya människor. De vi ”sällskapade” med förra veckan ligger ju långt före oss nu.

Kramisar

Jamen det är härligt att vara hemma oxå! I dag stack jag ner till beachen för att bara låta kroppen relaxa och återhämta sig! Det var 28 grader varmt & sol. Badade!!! Superhärligt.

Jag lyxade till det med en helkropps massage oxå för 10 euro, jga tyckte min kropp var värd det efter att slitit bra i Pyreneerna.

Troligtvis sticker vi tillbaka till Puento de la Reina på onsdag, så att vi kan fortsätta där vi slutade på torsdag morgon. Vi kan nog gå tills på tisdag, sen måste vi hem och jobba igen.

Resterande sträcka av Camino de Santiago ska jag försöka genomför i Maj -08.

Det ser jag fram emot

kramis

Vaknade upp vid halv 5 på lördag morgonen! Jösses man är ju inte van att lägga sig kl 22.00 på kvällarna! Gick och la mig igen, men vi kom väl iväg vid åtta tiden i alla fall.

I dag blir vår sista sträcka, denna omgången, vi ska till Puento de la Reina!

Ja, det är väl lika bra att jag säger det själv…. Här ser ni en bild på ”2 envisa” som blänger på varandra. Det var faktiskt en man som gick leden med denna åsnan. Coolt!!

Efter att ha gått ”El Peregrino with the heavy boots” denna sträckan kallas så för den är uppför i lera! Skorna fastnar, nästan sugs fast, så man får ta i för att kunna gå. Svinjobbigt! Så kom vi i alla fall fall till toppen där monumentet ”Monte de Perdone” står. Mannen med den röda scarfen har gått denna leden 9 gånger!!!! fantastiskt! mannen med stråhatten trodde jag var en professor första gångerna vi pratade med honom, men han har levt som hippie. Jointat sig genom Indien / Nepal m.m ”på den gamla goda tiden! ahahaha… helt fantastiskt man!!! Killen i keps var från irland, och super trevlig. Killen som äger cykeln, var så jäkla snygg!!!! han sprang vi på några gånger

Vi gjorde en avstickare på 5 km för att se på den omtalade åttakantade kyrkan Eunate, det sägs ha gjorts massa ockulta riter här… och då blev man ju helt plötsligt intresserad, skit samma om vi går 5 km extra! Dagen innan var det 3 olika personer som sa till mej att den får jag inte missa! That is a sign!!! Det var faktiskt den enda kyrkan vi gick in i… Konstigt, jag gillar att kolla kyrkor! Det får bli bättring på det!

När vi kom så var det ett bröllop som började! bruden var sååå vacker, väldigt annorlunda huvudbonad.

Kari blev väldigt förvånad, för varje gång hon har varit där så har hon varit helt ensam, nu kryllade det av besökare.

Här ser ni den omtalade åttakantiga Eunate.

På väg från Eunate, mot slutdestinationen för denna omgången hittade vi massa vilda bär igen!!! Fantastiskt För övrigt kan jag säga det råder skördetid av druvorna både i Navarra & Rioja och nästa vecka skulle det pågå skördefeter.

Framme i Puente de la reina, och på väg till buss stationen. Nu ska vi ta bussen till Pamplona, för att sen ta tåget till Barcelona.

Jag måste säga att på 5 dagar har vi rest totalt ett dygn, vandrat ca 11 mil, träffat massor av trevliga människor, sett otroliga landskap, varit med om en och annan strappats men framförallt skrattat och haft skitkul!!!

Life is wounderful!!! Och det behöver inte vara dyrt!!!